Attack och motattack!

Kära vänner!

I vår uppdaterade blogg – läs nu om:

  • Aktion mot epedimi

  • Ord som inte finns

  • Gensvar till våld och hämnd

  • Årets Julklapp – Som också kan bli din!

Epidemi

Bildresultat för malaria mosquitoEfter en lång period av utdragen torka i tropikerna, som den som vi haft här i Kenya sen slutet av förra året, så avtar den naturliga immuniteten hos människor mot t.ex. malaria. Men när regnen kommer och det bildas vattensamlingar då kläcks larverna i miljontal. Och när vi landade i Loki i slutet av september var dom små, stygga och tysta myggorna i full färd med att överföra malariaparasiten mellan människor. En regelrätt epidemi hade brutit ut. Många dog av sviterna och förloppet gick väldigt fort för vissa. Vi förlorade bl.a. två små pojkar på skolan, som inte kom under behandling i tid. Så tragiskt!

Begränsad livslängd

Ett effektivt sätt att minska risken för att bli drabbad av malaria är att sova under ett impregnerat myggnät. Och ju fler impregnerade myggnät inom en viss radie, desto effektivare motattack mot malariamyggen! Men – många av de c:a 4,000 myggnät som vi delade ut här i Loki med omnejd för c:a 5 år sen var sen länge trasiga och obrukliga. WHO – Världshälsoorganisationen räknar med en livslängd på max 5 år i en miljö som i Loki.

Välsignad respons

Lille Logisa med sin mamma

Barnmissionen och andra generösa givare var inte sena att agera när vi berättade om situationen. Förutom att kunna hjälpa fler med nödvändig behandling,  kunde vi också köpa in 950 nät som fördelades på 13 olika byar – bosättningar där 73 hushåll i var by, framför allt äldre, barn och ammande mammor, fick var sitt nät. Våra kollegor i LEDO gjorde en strålande och snabb insats när vi väl fått näten levererade. 13×73 = 949. Det sista nätet gick till lille Logisa, en pojke som vi också tagit in i vårt matprogram. Han lider av epilepsi och faller ofta. Därav hans sår och ärr i ansiktet. Stackars Logisa!

Orden som inte finns

Maureen, en av våra duktiga medarbetare noterade att nästan ingen av de äldre sa tack eller uttryckte något när dom fick sina myggnät. De flesta nästan ryckte det ur handen på givaren, vände och gick! Maureen, som är från en helt annan folkgrupp i Kenya, har sen barnsben fått lära sig säga tack och förlåt. – Nej, dessa ord finns över huvud taget i turkana-språket försäkrade Joseph henne. – Men finns det inget sätt att uttrycka tacksamhet då? – Jo, sa Areman, den som fått något eller blivit uppmuntrad av en annan människa kan istället gå och berätta detta för någon av sina vänner. – Den människan är snäll och hjälpsam! Så annorlunda det kan vara!

En skräckens natt

Lojem, som tidigare arbetat på vår skola som nattvakt, var den förste som fick sätta livet till

Massaker på en skola! Sånt brukar liksom hända borta i USA eller i andra delar av världen. Men den 14 oktober, kl. 02.00 hände just detta, bara 100 meter från vårt hus. En serie av snabba skott. Sen fruktansvärda skrik från unga röster. Helt tyst och mörkt under kanske 15-20 minuter. Sen samma sak igen! Det lät nästan som om skotten avfyrades alldeles utanför fönstret. Birgitta darrade i hela kroppen där vi tryckte oss mot varandra. Vi är inte helt ovana vid skottlossning på nätterna. Då handlar det oftast om att fiendestammen på andra sidan gränsen är på gång för att stjäla djur av turkana. Men detta var något helt annat! Våra volontärtjejer från Uppland i huset intill, som vi höll kontakten med via SMS, hade krupit upp i samma säng! Och strax bortom oss fanns också Eva-Marie och Georg. Skulle förövarna komma in på vårt område? Vad var dom ute efter? I två timmar höll det på. Så plötsligt hörde vi hur en motorcykel drog iväg. Och strax därefter ljudet från flera fordon och många röster.

Före detta barn-soldat?

Jag ringde min kollega Joseph som bor i andra änden av stan. Han var inte sen att bege sig till den provisoriska gymnasieskolan bakom vårt hus. Snart kunde han berätta att på skolan låg det minst 6-7 pojkar döda plus nattvakten och ett stort antal var skadade, en del mycket svårt. Strax innan kl 7 tog jag mig till kliniken och sen till gymnasieskolan bakom vårt hus. Den historia som successivt rullades upp var att en av eleverna, en f.d. SPLA-krigare från Sudan, hade blivit hemskickad för en vecka p.g.a. stökigt uppförande, vilket hade påpekats för rektorn av andra elever. På fredagkvällen kom han tillbaka till skolan och lär ha sagt till sina skolkamrater. – Ni skall få se…!

Lynching och Hämndaktioner

Här pekas huvudförövaren ut när han gripits i Kakuma.

Tillsammans med 3 andra kumpaner tog han sig in genom skolans inhägnad och så började terrorn och skräcken bland gymnasie-eleverna på Loki Secondary. Huvudförövaren flydde sen (på motorcykeln som vi hörde) till Kakuma och det stora flyktinglägret 9 mil bort där många av hans landsmän bor. Han trodde sig vara säker där. Men har man en mobil och använder den, så kan man spåras. Och där lyckades uppretade och arga turkana släpa ut förövaren från polisens kontor, stena honom till döds och sen bränna kroppen.

Som att inte detta var nog! I Loki attackerades och vandaliserades samma lördag ett par skolor av uppretade turkana-män där elever på en bibelskola respektive barnmorskeutbildning från Syd Sudan får sin utbildning ! Samtliga fick fly och evakueras av FN bl.a.

Flykt för livet

På frågan: – Skulle det inte ha varit bättre om förövaren och hans kumpaner ställdes inför rätta i en domstol? blir svaret: – Nej då skulle någon bara betala mutor för att få honom utsläppt! Man litar absolut inte på myndigheterna här. Polischefen som tydligen var drucken och låg och sov under attacken (trots att polisstationen endast ligger några hundra meter bort från gymnasieskolan) och som inte reagerade förrän efter 2 timmar efter infernots utbrott fick fly för livet från Loki. Folk var beredda att lyncha honom också!

Birgitta Arnlunds foto.

Tillsammans med alla volontärer strax efter det som hände i vår närhet. Glada miner men väldigt tunga och sorgsna hjärtan – inte minst vid tanke på alla dom drabbade ungdomarna och familjerna!

Motattack

I denna hämndens och våldets kultur finns tack och lov något som kan förändra: Utbildning och evangelium – de goda nyheterna om försoning och förlåtelse och upprättelse genom Jesus Kristus.

Birgitta Arnlunds foto.

Birgitta i Ng’arakais byn tillsammans med Bernard, Solomon, och Lucy som hjälper till med undervisning varje vecka

Vi är glada att få jobba med detta genom vår skola med över 550 elever och genom undervisning och vägledning i byarna som Birgitta troget håller på med år efter år. Nu har hon också tagit flanellografen till hjälp. Barn och vuxna sitter knäpp tysta när hon sätter upp bilder och berättar. Härom dagen handlade det om Den Gode Herden (Jesus). Inte så svårt för boskapsuppfödare som Turkana att känna sig hemma i den berättelsen.

Här är din gymnasieutbildning!

Joseph Ebaal, f.d. turkanakrigare, nu en av våra trogna medarbetare som varit med från början av våra projekt.

Att evangeliet och tron på Jesus förvandlar människor får vi ofta bevis på. Joseph, en av våra närmaste medarbetare, berättade för oss i somras om sin livsresa. Efter grundskolan när han till slut funnit sin pappa efter flera veckors letande i halvöknen och frågade om hjälp att få gå gymnasiet, sa pappan: Här är din gymnasieutbildning! Och så tryckte han en AK47 i famnen på sonen och uppmanade honom att lära sig kriga, röva boskap från fiendestammen osv. Efter att ha dödat flera fiender under en räd så kom Joseph till sans. Han gick till pappan, lämnade tillbaka sitt vapen och sa: – Se här vad du har gett mig, en skadad hand (hans ena pekfinger var trasigt). Jag hade kunnat varit död idag. Är det vad du vill med mitt liv?

Joseph tog sig till en pastor, bad Gud om förlåtelse och bjöd Jesus in i sitt liv. Där fick han vägledning och hjälp att växa i tron som kristen. I dagarna har Joseph skrivit sin grundskole-examen för att så småningom kunna läsa vidare!

Årets julklapp

Ett kommersens mantra i dessa tider, eller hur?

För alla oss som redan har allt vad vi behöver (med eller utan elcykel!), har Birgitta och jag ett mycket bättre förslag till årets julklapp – en julgåva som kommer att glädja hundrafalt:

Vårt växthus  har varit en stor välsignelse för att odla kosttillskott för skolmaten och även bringat lite inkomst från försäljning av överskott. Men efter år av hård påverkan av sol och vind börjar nät-taket att brista, bortom möjlighet att kunna laga det tillfredsställande. (Vi har redan lappat och lagat under åren).

Den israeliska leverantören har nu tagit fram en ny förbättrad utrustning (stål-stommen blir kvar naturligtvis) som skall hålla mycket längre även i denna hårda miljö, och vi är i akut behov av att växla upp till ett sådant tak med tillhörande förbättringar.

Kostnad för renoveringen: 23,000 SEK  

– Om du/ni vill vara med: Märk din julklapp med: Loki växthus

och sätt in din gåva på Barnmissionen Plusgiro: 901080-2
eller Bankgiro: 901-0802, eller Swish: 9010802

 

Så vill vi avsluta med många varma hälsningar från oss i Loki. Lite bilder nedan från det som händer, och har hänt den senaste tiden!

Tack för all omtanke, förböner, gåvor och stöttning på många olika sätt till arbetet här ute och oss personligen! – Era tillgivna

KeA & Birgitta

 

 

Internatsbygget

Duncan och jag svetsar pelare för fullt. Oddsen är emot oss ibland. Ingen el på verkstan så då får vi flytta upp till skolan där eleverna för närvarande är på lång-lov. Bara ”holiday food” 3 ggr i veckan för en del av dem.

Elija och McLevis – allt stål skall grundmålas

Förbättrad byggteknik med spåntade väggplank. Hoppas kunna förfina denna metod ytterligare framöver! För er som undrar vad som hände med vår tegelslagningsmaskin så kan vi berätta att allt som kommer från Kina är inte av bästa kvalitet! Lager och andra detaljer gav vika och den behöver en ganska omfattande renovering för att vi skall kunna använda den igen! Så därför använder vi vår gamla beprövade, men förfinade metod med betongplank.

eLearning

Dessa glada damer, Anne och Wangui som flankerar Birgitta, jobbar med den Kenyanska regeringens uppdrag att introducera ICT – Information Communication and Technology – i skolor runt om i landet. Vi har fått hjälp från flera generösa givare och insamlingar så att detta skall kunna bli verklighet även hos oss. Mer om detta i början på nästa år!

Holliday Food

3 dagar i veckan får våra skolbarn mat även under loven! Många kommer tidigt och väntar otåligt.

Israelresa. En dröm blev sann. I början på november fick vi tillfälle att ta en paus från Loki-arbetet och besöka Israel tillsammans med ett par goda vänner från Frankrike som också guidade oss runt. Och jag fick åter känna på bananplantorna i Kibbutz Ginossar där jag jobbade en sommar för 49 år sedan, ett år efter 6-dagarskriget. En hisnande känsla att vara tillbaka!

En klassisk vy över Jerusalem från Olivberget, med Klippdomens glänsande kupol

Kan ha varit det Getsemane där Jesus överlät sig till mänskligheten som världens frälsare

Mäktigt gamla olivträd!

Vid västra muren en vanlig vardag.

Ortodox gatumusikant i Gamla Jerusalem. Här finns allt och mer därtill!

Marknaden en fredag eftermiddag. Här gäller det att skynda sig innan Sabbaten bryter in vid 6-tiden!

Fullt med läckerhet och godsaker på Gamla Jerusalems markander

Intensivt studium av Tora, i studiekammaren vid västra muren.

Handtvätt innan man går fram till muren för att bedja.

De ultra-ortodoxa har som regel många barn. De äldre får se efter de yngre.

Här gäller det att skynda sig till muren för Sabbats-bönen

I Israel kan man få uttrycka sig ganska fritt! Juden Freud i lite ny förpackning!

Tillbaka efter 49 år bland ”mina” bananplantor

Att ateisten Teodor Herzl, som grundade Sionismen på 1800-talet där han ville se en Judisk stat återupprättad, hade mycket att tack en kristen pastor, William Heschler för, i försöken att få gehör för sin vision om att judar skulle kunna återvända till sitt ursprungliga område och få ett eget land. Det visste vi inte förrän vi besökte museet vid Christ Church i Gamla Jerusalem.

En tuff tjej bland tuffa militärtjejer

Budskap om nödvändig försoning!

Birgitta Arnlunds foto.

I tyst bön vid muren – en stark upplevelse för oss båda!