1:a Advent 2014

En svensk uppfinning når Loki

Solvatten – en vattendunk som fälls ut i solen och gör vattnet drickbart inom några timmar,  skapad av svenskan Petra Wadström, som bl.a. nominerats till det prestigefyllda Polhemspriset – har gjort debut i Loki. www.solvatten.se

Idag fick ett tusental av Lokiborna ta emot en Solvatten-dunk från organisationen Norwegian Refugee Council baserad i Kakuma, c:a 9 mil bort. Där driver NRC ett flertal projekt, bl.a. en plantskola, där vi också fått hämta trädplantor till vår skola och till byarna.

Flera av våra ANA-kvinnor blev lyckliga mottagare av en Solvatten. Jag kunde stolt förklara för dem (och andra) att detta är minsann inte vilken vattendunk som helst utan en uppfinning av en svensk mama! Och de tyckte dom var häftigt!

Nu kan man bara hoppas att alla som fick denna tidiga Julklapp – Solvatten – men inte kan läsa (många av dunkarna utkvitterades medelst tum-avtryck) också får sig förklarat hur den bäst skall användas. Svart kork för påfyllning, vit kork för avtappning osv.

Skolfaddrar skypar med Hannah-Emuriakin

Ni må tro att det var både högtidligt och muntert både bland lärare och elever när vi satte upp den första riktiga Skype-kontakten mellan lärarna här på skolan och lärarna vid Hannaskolan i Örebro. Och inte mindre häftigt när vi skypade med barn på var sin sida kontinenterna dan därpå.

Man sjöng för varandra, ställde och besvarade frågor, gjorde roliga grimaser förstås och så avslutades sessionen med att svenska och kenyanska barn sjöng tillsammans: ”I’m walking in the light of God”
Nu är läsåret slut här i Kenya och barnen har långt jul-lov. Men tack vare sponsorpengar kan vi fortsätta att ge dem ett mål mat 3 gånger i veckan. De flesta har det väldigt knapert hemma.

I januari startar vi med ytterligare en klass, 5:an. Då kommer vi att ha c:a 500 barn på skolan. En jätteutmaning, inte minst ekonomiskt. Vi behöver motsvarande 500 sponsorer som ger 100 kr i månaden Då får barnen skolmat, lärarna och annan personal sina löner, vi kan köpa in böcker och annat material etc. etc.

En basketkapten med ambitioner

För 3 år sedan fick Birgitta ett brev i handen, adresserat till ”Victor” (när turkana säger Birgitta riktigt snabbt kan det låta som Viktor…!). Där berättade Triza Amoni om sin svåra belägenhet. Hon hade precis gått ut 1:an på gymnasiet. Hennes mamma kom också och vädjade för sin dotter om hjälp att fortsätta skolan. Triza hade klara ambitioner och ville bli något, men hennes fattiga mamma saknader medel och styvpappan ville något helt annat, nämligen till varje pris gifta bort denna ståtliga flicka – hon betingade ju ett ansenligt värde i getter och kor!

Tack vare trogna sponsorer (det kostar 300 kr / månad att stödja en gymnasie-elev) har nu Triza kunnat avsluta sina gymnasiestudier och väntar spänt på att få resultaten på sin KCSE, studentexamen, som brukar offentligöras i februari. När vi besöker henne hos systern i Narempetet berättar hon lite om sin studietid, hur hon varit kapten för basketlaget, dess främste målgörare så klart! och om drömmen om att få fortsätta sina studier vid universitet.
– Jag vill så gärna bli advokat och jobba här bland mina stamfränder i Turkana för att förbättra situationen, inte mist för kvinnor och flickor! I sanning en lovvärd dröm. Vi hoppas att hon skall få se den bli verklighet. Har hon bra avgångsbetyg kanske det finns en lite möjlighet till stipendium… Vi får se!

Latriner – för hälsa och miljö!

Häromveckan for jag runt på vår motorcykel (moppen som vi säger – 100 cc) från by till by och fick se ett antal av dom 70 latrinerna som vi nu kunnat förmedla till Loki-borna. Och överallt möttes man av två kommentarer:
– Nu är vi mycket friskare här och jätteglada för vår fina latrin!
– Men när skall vi få en latrin då???

Tänka sig att vissa av dessa latriner betjänar upp till 20 hushåll, bara för att det inte finns någon annan i närheten. Projektet är ett samarbete mellan LEDO som står för tillverkning och montering, mottagaren som gräver och förser med sand och sten samt generösa givare i Sverige bl.a. (En latrin kostar 2,200 kr)

När hålet är fyllt kan latrinen kan flyttas och återanvändas hur många gånger som helst. Sen är det bara att plantera ett träd mitt i den fina komposten!

Vi saknar skolbänkar – kan ni hjälpa oss!

Ropet kom från rektor Moses Areman på Loki Mixed grundskola som ligger bara ett stenkast från vår bostad här. Birgitta och jag bruka ofta höra eleverna där sjunga om kvällar och morgnar, och ibland när dom övar inför den årliga nationella körtävlingen. I år kom dom tvåa i finalen!

Jag visste att det var eländigt med skolbänkar i Loki Mixed, en skola med 1,700 elever, varav över 900 på internatet – men kunde inte drömma om hela klassrum utan en enda bänk!
– Ja, dom sitter på golvet, sa Moses. Och trots dessa usla förutsättningar är skolan bäst i år i hela Turkana – akademiskt sett.

Hörni där hemma, det beror inte bara på fina byggnader, hjälpmedel, datorer och annat som vi tror skall göra under! Föräldrars och barns gemensamma inställning och attityd är den absolut avgörande, både här och hemma – kombinerat med duktiga lärare förstås!
Moses har nu beställt 20 bänkar som han skall betala 2/3 av (resten står en av våra trogna sponsorer för). Men hans skola skulle behöva minst 40 bänkar till! (Loki-KeA-bänken kostar 650 kr)

Sen en liten hjärtskärande detalj. Vi träffade på ett antal unga pojkar som fortfarande sprang omkring på skolan (det är jullov nu nämligen).
– Vad gör ni här då? frågade jag. – Vi kommer från bushen och får inte komma hem på loven! – Kommer inte era föräldrar och besöker er då? – Nä, kanske om några år!
En bit bort brann en eld under ett kokkärl där dessa grabbar lagade sin egen mat!

Två intensiva månader och nu en liten kavalkad

Det brukar vara intensivt när vi är här båda två, Birgitta och jag, men nu har det nog varit lite extra dessa två månader sen jag kom tillbaka till Loki. Det har inte saknats arbete och uppgifter en enda dag. Enda saknaden och den har varit stor, som ni förstår, är Birgitta. Vi jobbar som ett team och just nu befinner sig den ena hälften under detta år i Sverige, där hon är fullt upptagen med (förutom sitt jobb på Hannaskolan) – tillsammans med andra engagerade vänner – att informera och inspirera för projekten här ute. Inte minst behovet av Skofaddrar – där vi nästa år behöver ännu fler då skolan växer.

En del av er har följt oss på Facebook. För er andra kommer lite axplock ur allt som timat dessa veckor, om hjältar, om diverse aktiviteter etc. i bild och kommentarer.

I helgen är det Första Advent. De flesta har väl adventsljusstakar, stjärnor och mycket annat vackert som lyser upp i mörkret. Gunnar och jag får ta fram det lilla vi har!

Och mycket snart är det Jul och då kommer Birgitta ut! Tillsammans vill vi önska er alla våra trogna följare, understödjare och förebedjare en Underbar Jul- och Nyårshelg.

Era tillgivna KeA & Birgitta

 

En 71-årig hjälte på andra varvet i Loki

Gunnar Jonsson, som nyss fyllt 71, hjälpte oss 3 månader i fjol. Nu är han tillbaka igen för ytterligare 2 månader och bygger bl.a. våra fina duschar, basar över gubbarna och får en massa gjort som jag ännu inte hunnit med! En sann hjälte!

 

Solkraftverk

Det var en underbar dag för några veckor sen när jag kunde slå om omkastaren till solkraftverket som nu förser hela skolan med ljus och annan el för datorer t.ex. Hade god hjälp av Bertil Andersson från Aneby som var ute med sin fru Gunilla. Hon är barnmorska och har från Skandinaviska Läkarbanken satsat 3 veckor på att bistå AIC-kliniken här intill, speciellt inom mödra- och barnavård.

 

Skolavslutning

Jag blev nästan rörd till tårar då jag såg den mäktiga synen med alla barn, föräldrar och personal fylla Birgitta Hall vid skolavslutningen för en dryg vecka sedan.

 

Annat som har timat

Vi har haft besök av I Choose Life och World Relief från Nairobi, tillika med ”Senior Pastors” från vår kyrka i Nairobi, Kilileshwa Covenant Community Church. Det har hållits seminarier och vi har tittat på olika områden där dessa organisationer och kyrkor skulle kunna engagera sig, som bl.a. i att utveckla jordbruk för att göra människor mer oberoende, för att starta små företag och för undervisning inom olika områden. Behoven är jättestora och vi är oerhört tacksamma att det finns kenyaner som vill engagera sig i denna avlägsna landsända!