Ge dem något att äta, ni själva!
Så sa Jesus till sina lärjungar. Det var kanske mellan 10-15,000 tusen människor som var hungriga och trötta då, i Jesu närhet. Här i Loki har vissa varit så hungriga och trötta i torkan och värmen å sistone att livslågan slocknat! Vi hade inga fem bröd och två fiskar men däremot ett antal underbara vänner både i Sverige och i Frankrike som hörde vårt rop! Igår kunde vi göra den sista av 5 matudelningar där mer än 3000 hushåll i 8 olika stadsdelar fått en liten extra matranson. Så även här har någonstans mellan 10-15,000 människor fått hjälp. Och dom som haft ork och kraft har i gengäld städat sina byar, burit sten och grus för att förbättra gångstigar och vägar och gjort andra värdefulla insatser runt omkring.
Mästerkaparen Simeon
Tänk att en ung man i sina bästa år sätter av två månader för att svettas tillsammans med oss och rycka in där det behövs. Simon hade aldrig hållit i en vinkelkap förut men nu har han blivit en riktig fena på att kapa material till våra takstolar. Jonas och jag svetsar för fullt och om några dagar hoppas vi kunna börja montera upp dessa 12-meters konstruktioner på samlingssalen.
En ny standard för Turkanaskolor?
I verkstan kör vi också serie efter serie med nya skolbänkar, LokiKeA-bänken. Den nye direktören för förskoleundervisningen i länet sa när han fick se dom att: – Dessa vill jag att vi skall utrusta alla våra skolor med! Här finns en marknad med andra ord!
Min pojk, hur blir det med honom då?
I fredags kom ytterligare en ”mama” i raden av mammor som är angelägna om att deras barn skall få hjälp till gymnasieutbildningen. Inte sällan så får dom lite hjälp från något håll, en politiker eller organisation som ger en summa pengar. Så åker eleven iväg till internatskolan och påbörjar sina studier. Men alltför snart är pengarna slut. Och så blir man hemskickad. Vi har idag 31 elever som vi tagit oss an. Med hjälp av er där hemma som finns med och stöder så lovar vi också att se till att man kan slutföra sina studier.
Den senaste i raden är en flicka, Caro, som blev hemskickad i fjol. Pappan sitter i fängelse sedan 5 år. Mamman är sjuklig och nu inlagd på en klinik för tuberkulos. Den äldre systern dog nyligen i AIDS….! Nu får Caro en nystart och stöd från Mapendo Student Support som vi kallar vårt studiestödsprojekt.
Träning – Ledarskap och Business
Andrea och Richard Gleed kom ända från England för att dela med sig av sina erfarenheter inom ledarskap och affärsverksamhet. Ett 25-tal av våra medarbetare och ledare för lokala organisationer har fått mycket att
bearbeta och tänka på efter seminariet som hölls förra lördan.
Birgitta – lärare i ledarskap och data
Varje vecka håller Birgitta kurs för en del av kvinnorna i ANA i ledarskap och datakunskap. Att hålla rätt på sin e-postadress och lösenord är inte det lättaste för de som aldrig suttit vid en dator förut. Men nu fixar de flesta av dem ett enkelt Word-dokument, ett e-brev och kanske lite till!
Africa Inland Church
Så heter ett av samfunden här i Kenya (finns även i grannländerna). Biskopen för nordvästra Turkana, Titus Itao, är vår granne på området. I AIC:s hägn finns ett antal verksamheter, skolor (fastän de drivs av staten), sjukvårdskliniker, en lokal radiostation Biblia Husema Broadcasting etc. Häromdan fick jag anledning att presentera för biskopen på vilket sätt vi funnits med på ett hörn och stöttat olika AIC-verksamheter. Vi blev faktiskt lite förvånade själva när vi såg sammanställningen av projektinvesteringar vi hjälpt till med under åren, solceller och IT-utrustning till flickskolan, vattentorn och anslutning, indragning av el, hjälp till ny vattenpump, en liten tandklinik, m.m. Det rör sig om över 1 miljon Kenya Shilling (85-90,000 SEK) förutom alla sjuka som har kunnat uppsöka AIC-kliniken och behandlas tack vare stödpengar.
Jadesjön
Så kallas den, Turkanasjön. Vattnet har en grönaktig färg, jade. Om jadestenen kan man läsa bl.a. ”Både jadeit och nefrit är väldigt sega och hållbara material vilket gör dem utmärkta till intrikata och detaljerade skulpturer”.
Till Turkanasjön åkte vi en helg med Jonas, Emma, Hugo, Bennine och Li. Resan började bra med övernattning i Lodwar och sedan ett härligt dygn vid sjön. Men hemresan, aj, aj! Bennine blev sjuk, Hugo kräktes, Keas mage rann, bilen kokade och det fick bli en extra natt i Lodwar igen. Sen pole, pole (långsamt, långsamt) med påfyllning av vatten i kylsystemet var 3-4:e mil. Hem kom vi dock och nu är vi alla pigga igen! (Bara bilen som inte är helt pigg – motorn behöver nog en större genomgång snart)
Gabion Wall – Eller fördämningsmuren
Här läggs sten på sten i stora mängder. Mina gubbar bygger en rejäl fördämningsmur vid skolans nedre gräns som skall förhindra jorderosion, fånga upp slam och lera för att förbättra marken. Där kan vi sen plantera mer träd och odla ett och annat. Ett onekligen spännande projekt!
Oljeprospektering
Nu är det franska oljebolaget, SEPCA, i full gång med ”seismic testing” i områden nära Loki för att se om det möjligtvis finns olja här. Förväntningarna är stora och det sjuder av aktivitet i Loki med stora lastbilar och andra fordon som åker förbi. Och naturligtvis suger man upp arbetskraft.
Vår skola förlorade sin rektor från den ena dan till den andra! Han fick jobb på det lokala kontoret. I oljeindustrin erbjuds naturligtvis helt andra löner än som lärare eller rektor på en grundskola! Men med många av er som Skolfaddrar så kan vi ändå få behålla många duktiga lärare!
Läs mer om att bli Skolfadder eller stödja andra projekt på www.emuriakin.se
Tack för att ni finns med oss!
Era tillgivna KeA & Birgitta