Idag är det precis en månad sen vi återigen landade i Loki efter ett underbart Jul- och Nyårsuppehåll där vi hann träffa alla våra barn och barnbarn med familjer! Men sen har varit så intensivt och en månad fylld av så många händelser att man vet inte vad man skall berätta och hur mycket – för att inte trötta ut er!

Ett mirakel

Redan vid inflygningen i MAF-planet på väg till Loki framträder ett mirakel: Hannah-Emuriakin-skolan. För 6 år sedan mötte Birgitta drygt 100 trasiga, smutsiga och hungriga barn i den kraftiga och heta vinden vid ”skolan under trädet” i Lokichoggio. Strax intill, på den öppna steniga slätten, tog hon några vuxna och barn vid handen och tillsammans lyfte de drömmen om en riktig skola upp till himlen!

Idag går drygt 450 barn i den finaste skolan i distriktet med utbildade lärare, rikligt med utrustning, rikligt med vatten och där det serveras en god och näringsrik lunch med bl.a. grönsaker från skolans växthus.

Inte kunde vi ana att vi skulle få vara med om detta! Men det som så många av er där hemma varit en del av under dessa år, genom stöd och förböner, bevisar att drömmar upplyfta till himmelens Gud kan bli verklighet. Fortsätt att lyfta era drömmar till Herren! Och ni kan också fortsätta göra drömmen om skolgång verklig för barnen i Loki genom att bli Skolfadder. Läs mer på www.emuriakin.se

Så kom dom äntligen

Jonas och Emma med Hugo, Bennine och Li för att testa på livet här ute under dryga tre månader. Vi vet att dom drömt om och planerat (sparat..!) för detta i flera år. Och tänk att Hurds (på hemmavistelse i USA) hus på vårt område står tomt under dessa månader så det vara bara för Jonas och familjen att flytta in – efter en rejäl städning förstås – några 100 meter bort.

LokiKeAbänken

Jonas är igång tillsammans med mig i verkstan där vi har startat upp serieproduktion av skolbänkar – LokiKeabänken! Vår son som är civilingenjör vet vad precision betyder när han bygger borrjiggen för stålprofilerna av fyrkantrör som bockas i ett verktyg som jag byggt av diverse skrotdelar. (Nationalencyklopedin: jigg, verkstadsteknisk anordning som stabilt spänner fast ett arbetsstycke och samtidigt styr ett verktyg i förhållande till arbetsstycket, vilket ger hög precision och repeterbarhet vid tillverkningen). Det skall bli 60 bänkar (barnen sitter fyra och fyra) i första omgången och därefter förhoppningsvis lite färre reparationer av lokalproducerade, dåligt svetsade bänkar!

ABUK

I Emmas resväskor fanns det 200 exemplar av en liten barnbok som hon designat och producerat tillsammans med Birgitta – Abuk ang’ide na ng’iturobei ka ng’irora – Min första bok med ord och bilder (typ). Böcker och läsning är ett främmande begrepp för de flesta i byn, men kanske kan dessa kraftigt sponsrade barnböcker öppna upp nya horisonter i hyddorna! Vi säljer den för 85 öre.

På skolan delar Emma också med sig av sina kunskaper till lärarna i skapande aktiviteter och Hugo och Bennine får testa på en och annan lektion i Standard 4 tillsammans med de andra barnen.

ALfabetisering

Endast 11 % av befolkningen här är läskunniga – säger Daniel Orongo, statens vuxenutbildare och kursledare för vår 2-veckors kurs för alfabetiseringslärare, ett projekt med stöd från Pingstförsamlingen i Linköping.

Men att det handlar om en något annorlunda metodik att lära vuxna läsa och skriva var nog en ögonöppnare för de 10 kurseltagarna. Daniels livfulla och väl illustrerade undervisning blev oerhört uppskattad.

– Ett vackert kursdiplom i handen gör absolut ingen skillnad om ni inte nu sätter igång och undervisar dom som gärna vill lära sig läsa – var Daniels slutförmaning.

Filosofie doktor med passion för sömnad

Linda Vestermark från Umå, som doktorerat i biologi, anlände samtidigt med Jonas familj. Genom vår vän Anna Braws blogg, http://kyrkkaffe.libris.se/, fick Linda kännedom om Loki och projekten här. Då väcktes hennes dröm att få dela med sig av sina kunskaper i favorithobbyn, sömnad.

Med sponsring från vänner och bekanta och egen insats så har hon finansierat inköp av 4 symaskiner och material och nu får 2 män och 4 kvinnor lära sig sy på maskin och ett 15-tal får utveckla sina kunskaper i handsömnad under fyra veckor.

Råttstädning

Vill ni ha råttor i byn eller..? var Birgittas fråga på ett av bymötena härom veckan. Nej, naturligtvis inte! ropar man med en mun. Dom äter upp våra grejor och gnager på våra fötter! Ja, men då måste det bli renare här! Titta så mycket plast och annat skräp som ligger överallt! Ska vi ta en städdag kanske?

Sagt och gjort. Klockan 06.30 härom lördan, när det fortfarande var halvmörkt, samlades vi städentusiaster i LEDO Usafi (usafi – renlighet) tillsammans med ett antal morgonpigga barn och vuxna från byn och gick löst på plastpåsar, burkar, plastflaskor och allt möjligt annat bråte som låg i dom taggiga snåren (en utmaning värre än att plocka björnbär..!). Snart brann det små eldar både här och där och tre timmar senare kändes det som om byn fått ett litet ansiktslyft!

Hur är det i Loki nu?

Många har undrat: Märker ni av konflikten i Syd Sudan? Javisst! Här kör FN:s flyktingkommisariat bussar och lastbilar dagligen med människor som flytt undan förödelsen i Syd Sudan på väg till Kakuma och det stora FN-flyktinglägret 9 mil bort! En oerhörd och ofattbar tragedi i ett land där hoppet hade börjat att spira så smått efter decennier av konflikter!

Betydligt fler hjälpflyg går från Loki varje dag och hjälparbetare har kommit tillbaka. MAF i Juba flyger för fullt men inte till alla platser som tidigare.

När vi jobbade i Tchad på 80-talet flög jag regelbundet till Bangui, huvudstaden i Centralafrikanska Republiken, CAR. Det kändes som ett tryggt och fredligt land och där fanns bl.a. förnödenheter och möjligheter som då saknades i det krigshärjade Tchad.

Idag har CAR slitits sönder av en förödande konflikt som den i Syd Sudan, med etniska och religiösa förtecken. På de internationella nyhetssidorna rapporteras dagligen om massakrer och människor på flykt! Gode Gud när skall det bli ordning i dessa länder..?

ANA i Nairobi

Den här veckan är Birgitta och några av de ledande kvinnorna i ANA (kvinnoprojektet) i Nairobi. De närmaste dagarna kommer dom att bli visade runt och introducerade till de köpställen och marknader som säljer pärlor och material. Det blir en radikal och annorlunda upplevelse för flera av dessa kvinnor som aldrig tidigare rest utanför Turkana-distriktet! Birgitta har säker mer att berätta om detta nästa gång.

Nu tänker jag sluta med lite bilder och bildtext om lite av varje!

Every blessing 2014 som vår vän Francis brukar säga!

/ KeA

Lycklig farfar!!!

Två vackra unga damer framför en av våra termitskorsstenar

På besök hos suggan och galten i Turkanas enda grisfarm

Kanske Påsk-skinkans tryne som tittar ut!

Den här unge, stilige mannen, Haggai Etiriwae är nu ny rektor på grundskolan. Lucy som funnits med oss sen starten är biträdande rektor och tillsammans kommer dom att bli ett jättebra team tror vi!

Magdalene en av våra nyanställda, utbildade lärare

Födelsedagskalas på skolan med kanelbullar från ANA-bageriet. – Här firar vi alla barnen samtidigt då många inte vet exakt när dom är födda. Kalaset var också en fest till minne av vår käre vän Jacob som besökte oss och skolan 2011.

Saft och bulle, mm så gott!

Kolla in den skarpa blicken på den här flickan! Awoosit brukade komma till kyrkan klädd i traditionella turkanakläder och halsband. Jag frågade: Går inte du i skolan? Nej, mamma vill inte svarade flickan. En dag för några veckor sen träffade jag mamman och undrade varför Awoosit inte fick gå i skolan. – Har inga pengar svarade mamman! – Men vad då, sa jag, får hon gå i skolan om jag betalar (17 kr!). – Hemskt gärna, sa mamman och sken upp som en sol. 

Här läser man Tummelisa av H.C. Andersen!

Lekar på skolgården

Todo med en ny skörd av härliga tomater från skolans växthus!

Alla kan!

Martin, änkeman med två barn framför sin hydda. Han  jobbar som brödleverantör på ANA-bageriet

Kan en pojke heta Birgitta så kan väl en flicka heta iPhone också – som denna tös!

Både människor och djur törstar i dessa dagar när temperaturen närmar sig 40-gradersstrecket på dagarna!